Kuvaus
NAPP-kartläggning av tidiga förutsättningar för inlärning är ett nytt och framåtblickande material för att kartlägga femåringars och förskolebarns förutsättningar för inlärning med särskilt fokus på språkliga färdigheter. Kartläggningen genomförs enskilt med barnen. Vi rekommenderar att den görs med samtliga barn i grupperna för att skapa en helhetsbild av barnens förutsättningar och eventuella behov av stöd. Materialet är normerat i Svenskfinland, i oktober för förskolebarn och i november för femåringar.
Materialet kartlägger hörförståelse, begreppsförståelse, bokstavskunskap, fonologisk medvetenhet och snabb seriell benämning. Läraren kan sammanställa resultaten i en digital plattform eller på tryckta protokoll. Dessutom innehåller materialet frågeblanketter till personal inom småbarnspedagogik och förskola samt vårdnadshavare. Blanketterna kan användas för att komplettera kartläggningsresultaten.
Innan materialet tas i bruk ska användaren genomgå en utbildning i hur kartläggningsmaterialet används.
Länk till kostnadsfria NAPP-blanketter för översikt och uppföljning av språkutveckling och läsförberedande färdigheter för 5-6 åringar: NAPP-blanketter
Frågor och svar
NAPP – Frågor och svar
Här har vi samlat svar på vanliga frågor om NAPP-materialet, hur det används och hur resultaten ska tolkas.
Viktigt: Kartläggningen ska genomföras enligt anvisningarna i handboken. Användarutbildningen är obligatorisk och ska genomgås innan materialet används med barn.
Material och beställning
Vad ingår i priset på 300 euro?
I priset ingår NAPP-materialpaketet med handbok och laminerade uppgiftshäften samt tillgång till den digitala plattformen.
I priset ingår också användarutbildningen. Den som inte har möjlighet att delta i en utbildning kan ta del av den inspelade föreläsningen.
Materialet är avsett för upprepad användning.
Hur ska mängden material dimensioneras?
Materialet behöver inte dimensioneras enligt antalet barn eller personal. Utgångspunkten är snarare hur många enheter som samtidigt behöver kunna använda materialet.
Som riktlinje kan man tänka sig cirka ett materialpaket per daghem, beroende på verksamhetens storlek och hur kartläggningarna organiseras.
Det är viktigt att beakta att materialet är normerat för en bestämd månad per åldersgrupp. Hela åldersgruppen bör därför hinna kartläggas under den aktuella månaden.
Behöver materialet köpas in på nytt?
Nej. Eftersom uppgiftshäftena är laminerade och avsedda för återanvändning behöver ett nytt materialpaket inte köpas för varje kartläggningsomgång eller för varje barn.
Materialet är alltså en investering som kan användas under lång tid.
I materialet ingår instruktioner och underlag för att sammanställa resultaten både i tryckt och digitalt format.
Utbildning och förberedelser
Måste man gå utbildningen innan man börjar använda NAPP?
Ja. Användarutbildningen är obligatorisk och ska genomgås innan materialet används med barn.
Utbildningen hjälper användaren att förstå hur kartläggningen genomförs, hur instruktionerna ska följas och hur resultaten ska tolkas.
Den inspelade användarutbildningen finns här:
Finns det möjlighet att ställa frågor om materialet?
Ja. Vi ordnar avgiftsfria frågetimmar via Teams där användare kan ställa frågor om NAPP och dess praktiska användning.
Frågetimmarna hösten 2026 är den 11 november kl. 14–15.
Frågetimmarna spelas inte in.
Är det bra att öva på att använda materialet innan man kartlägger ett barn?
Ja, det rekommenderas. Det är bra att först prova materialet i sin helhet tillsammans med exempelvis en kollega, en annan vuxen eller eventuellt ett äldre barn.
På så sätt blir man bekant med uppgifterna och instruktionerna och kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot barnet under den egentliga kartläggningen.
Kartläggningsperioder
När ska kartläggningen genomföras?
NAPP har följande normerade kartläggningsperioder:
- Oktober: Barn i förskolan.
- November: Barn i femårsåldern, året före förskolan.
Kartläggningen bör genomföras under den månad som normeringen gäller för respektive åldersgrupp.
Kan man använda NAPP vid andra tidpunkter under året?
Ja, men resultaten kan då inte jämföras direkt med normvärdena.
Materialet kan ändå ge värdefull information om barnets färdigheter och stödbehov.
Kan man göra om kartläggningen på våren?
Ja, särskilt för barn där man under hösten har identifierat färdigheter som behöver följas upp.
En ny kartläggning kan då användas för att följa barnets individuella utveckling och bedöma om stödet har haft önskad effekt.
Det är viktigt att komma ihåg att normerna baserar sig på höstens kartläggningsperiod. Resultaten från våren ska därför inte tolkas som en ny normjämförelse.
Flerspråkighet
Kan NAPP användas med barn som har andra hemspråk än svenska?
Ja. I normeringsgruppen ingick även barn som hade andra språk än svenska i hemmet, men dessa barn hade också svenska som ett av sina språk.
Materialet kan därför användas med flerspråkiga barn.
Vid tolkningen av resultaten är det viktigt att beakta barnets språkliga bakgrund och erfarenheter av svenska.
Kan NAPP användas med nyanlända barn eller barn som håller på att lära sig svenska som andraspråk?
Ja, materialet kan ge värdefull kvalitativ information även om dessa barns färdigheter.
Normerna är däremot inte baserade på en grupp nyanlända barn eller barn som enbart håller på att lära sig svenska som andraspråk.
Därför behöver resultaten tolkas med försiktighet och bör inte jämföras direkt med normvärdena.
Det är också viktigt att dokumentera relevant information om barnets språkbakgrund.
Genomförande av kartläggningen
Får man täcka över eller klippa bort bokstäverna A, B, C och D på bildkorten?
Nej. Bokstäverna behövs för att registrera barnets svar korrekt.
De används både vid inmatningen av svar i den digitala plattformen och vid dokumentationen på det tryckta protokollet.
Bokstäverna ska därför lämnas kvar på korten.
Ska hörförståelsetexten spelas upp från datorn eller kan den vuxna läsa den själv?
Vid den standardiserade kartläggningen och normeringen användes den inspelade versionen.
Inspelningens röst och upplägg prövades före normeringen på olika håll i Svenskfinland och fungerade väl.
Det är ändå möjligt att själv läsa upp berättelsen för barnet om man önskar.
Hur kan den vuxna stötta barnet i hörförståelseuppgiften utan att hjälpa för mycket?
Det viktigaste är att vara aktivt närvarande och skapa en trygg lyssningssituation.
Visa redan under övningsdelen att ni lyssnar på berättelsen tillsammans. Rikta själv uppmärksamheten mot berättelsen i stället för att samtidigt skriva eller bläddra i papper.
Däremot ska barnet inte få ledtrådar till de rätta svaren.
Vad gör man om barnets första svar är fel och nästa fråga avslöjar vad det rätta svaret borde ha varit?
Fortsätt enligt instruktionerna och frågornas ordningsföljd. Undvik att rätta barnets svar mitt under uppgiften.
Även under normeringen fortsatte testledarna på samma sätt i sådana situationer.
Det viktiga är att kartläggningen genomförs så likartat som möjligt för alla barn.
Resultat och tolkning
Om en råpoäng motsvarar ett percentilintervall, till exempel 70–80, vilken percentil ska man använda?
Resultatet bör i första hand förstås som ett intervall, i det här fallet percentil 70–80.
I den digitala versionen visas intervallets lägsta värde, alltså 70 i detta exempel.
Vid behov kan man kontrollera percentilvärdena närmare.
Ska resultaten från de olika delområdena räknas ihop till ett medeltal?
Nej. De olika delområdena ska granskas var för sig eftersom de mäter olika färdigheter.
Ett starkt resultat inom ett område ska inte kompensera för eller dölja svårigheter inom ett annat.
Helhetsbilden skapas genom att identifiera barnets styrkor och de områden där barnet kan behöva stöd.
Vad betyder det om ett barn får ett svagt resultat i hörförståelse och också har svårt att lyssna och följa instruktioner i vardagen?
Det kan vara viktig information om barnets stödbehov.
Hörförståelseuppgiften kräver inte bara språklig förståelse utan också uppmärksamhet och uthållighet.
Om resultatet överensstämmer med de svårigheter som observeras i vardagen kan kartläggningen bidra till att tydliggöra inom vilka områden barnet behöver stöd. Resultatet bör därför alltid tolkas tillsammans med andra observationer av barnets fungerande i vardagen.
Stöd och uppföljning
Vad gör man efter att ett område med svaga resultat har identifierats?
Utgångspunkten är att planera konkreta stödåtgärder inom det aktuella området och följa barnets utveckling.
Om barnet exempelvis har svag bokstavskunskap kan man erbjuda fler möjligheter att bekanta sig med bokstäver genom lekfulla aktiviteter både i förskolan och hemma.
Om hörförståelsen är svag kan man arbeta med aktivt lyssnande, högläsning, samtal och gradvis längre lyssningsstunder.
Kartläggningens resultat ska alltså inte enbart beskriva barnets färdigheter, utan också bidra till att planera ett ändamålsenligt stöd.
Kom ihåg!
NAPP är ett stöd för att identifiera barnets styrkor och eventuella stödbehov. Resultaten ska alltid tolkas med hänsyn till barnets individuella situation och övriga observationer.Vid osäkerhet om genomförandet eller tolkningen av resultaten ska handboken och användarutbildningen vara de främsta informationskällorna.
